Riktlinjer

Riktlinjer och viktgränser för ryttare! Vad klarar hästen att bära?

Hästarnas välbefinnande är vår högsta prioritet, utan dem kan vi inte bedriva vår ridskoleverksamhet. För att vi ska kunna erbjuda våra hästar de bästa förutsättningar vi kan, finns det en hel del att ta hänsyn till.

I Sverige har medelvikten bland medborgarna ökat markant de senaste decennierna.

Hur mycket klarar då olika hästar att bära? Relevanta faktorer är ryttarens vikt, balans och följsamhet i relation till bland annat hästens egen exteriör, mankhöjd, utbildningsståndpunkt. Den erfarne ridläraren tar hänsyn till de flesta av dessa faktorer och fördelar hästar och ponnyer till ryttaren utifrån dessa kriterier.

När ömhet i muskulatur och förslitning på lederna hos hästar uppstår kan orsaken, trots väl avvägt arbete, bland annat bero på för tunga ryttare och/eller ryttare som har sämre balans och följsamhet. Även sådant som upplevs som olydnad hos hästen kan bero på för stor belastning eller dålig följsamhet hos ryttaren.

Även hästens utrustning påverkas av tyngre ryttare. Belastas utrustningen för mycket leder det till sämre hållbarhet och ökat slitage. Utrustningen: fullutrustad sadel och träns väger ca 10 kg.

Djurskydd:

Av hänsyn till våra vänner i stallet inför vi därför nu en generell inofficiell viktgräns för ryttare på ca 85 kg för våra hästar.

Häst: max ca 85 kg

På ponnysidan finns redan klara gränser som inte enbart rör ryttarens vikt utan även längd.

Alla ridekipage ska hållas proportionerliga, d v s häst och ryttare ska stämma överens storleksmässigt så att ryttaren på korrekt sätt kunna inverka på hästen

Följande gränser gäller för ryttare vid tilldelning av ponnyer på våra lektioner:

A/mindre B-ponny, vikt ca 35 kg, längd 150 cm

Större B-ponny, vikt ca 40 kg, längd 155 cm

C-ponny, vikt ca 45 kg, längd 160 cm

D-ponny, vikt ca 55 kg, längd 165 cm

Detta kan du göra för att underlätta för hästen:

Vid sadling ser du alltid till att göra en ”tunnel” i vojlocken, annars hamnar hela din och sadelns tyngd direkt på hästens ryggrad vilket leder till att hästens rörelser försvåras.

Vid uppsittning ser du till att ta båda stigbyglarna innan du mjukt sitter ner i sadeln. Be gärna någon på marken att ”hålla emot” när du sitter upp.

Grundform: innan du lärt dig att rida hästen i en riktig grundform bör du stå upp i stigbyglarna ofta och rida lätt när du travar.

Vid hoppning: blir belastningen extra stor då ett av hästens framben vid landningen tar upp hela hästens vikt med utrustning + din vikt + uppbromsningen av hastigheten. Är du tyngre eller oföljsam bör du därför undvika hoppning.

Och mycket annat du kan göra tillsammans med hästen:

Tömkörning: du arbetar hästen på lång tygel och går själv bredvid/bakom.

Longering: du arbetar hästen på volter med lång lina och står själv i mitten.

Löshoppning: du hopptränar hästen över hinder fritt, utan ryttare.

Tack för visad hänsyn!